Blogg 20.08.2018

Afrikas utveckling kräver investeringar och innovationer

I Afrika, den näst största kontinenten i världen, finns 56 stater. Där bor 1,2 miljarder människor. Befolkningstillväxten är väldigt snabb, och man förutspår att befolkningen kommer att fördubblas fram till år 2050.
Skribenten
Maria Serenius

Senior Associate
Prime Advisory Partners Oy

Afrikas utveckling har varit imponerande under de senaste två decennierna, och där finns flera lovande stigande ekonomier. Den ekonomiska tillväxten har emellertid varit ojämn. De afrikanska staternas historia, politik och ekonomi skiljer sig mycket från varandra. De största ekonomierna på kontinenten är Nigeria, Sydafrika och Egypten.

Finlands intresse såväl då det gäller ekonomi som utvecklingssamarbete har närmast riktats till Nord-, Öst- och södra Afrika.

En väldigt kontinent väntar på investerare och kommersiell verksamhet

För tillväxten och utvecklingen i de afrikanska länderna är det av central vikt att stimulera produktionsverksamheten och exporten. Investeringar, handel, innovationer och utveckling stödjer alla varandra. Den privata sektorn har en väsentlig roll i den här förändringen. Även public-privat-partnerskap främjar betydligt den ekonomiska tillväxten.

Av de 48 minst utvecklade (Least Developed Countries) länderna i världen finns 35 i Afrika. Därför har de afrikanska länderna redan under flera decennier varit de största mottagarna av utvecklingsbistånd. Nu har man vaknat till insikt om att det traditionella utvecklingssamarbetet kräver förnyelse.

Många europeiska länder har redan inlett detta förnyelsearbete, likaså EU. I framtiden krävs ändå en stor attitydförändring då tyngdpunkten i det traditionella utvecklingssamarbetet flyttas mer till utvecklingen av kommersiellt samarbete, produktion och innovationer.

I Finland har Business Finland och utrikesministeriet tillsammans utvecklat nya finansieringsinstrument för att stödja affärsverksamhet och produktionsverksamhet i utvecklande ekonomier. De här instrumenten omfattar bl.a. programmet Business with Impact (BEAM), Public Sector Investment Facility (PIF), Finnpartnership och Finnfund. Instrumenten utvecklas fortlöpande och de används också i Afrika.

Två olika Afrika

Nordafrika har i stort sett återhämtat sig från instabiliteten och villervallan som orsakades av arabvåren år 2010. Redan i fjol ökade bruttonationalprodukten med 4,9 procent. Det här berodde bl.a. på att priset på råvaror steg, turismen ökade, exporten av Libysk olja ökade och lantbruket i Marocko hade ett utmärkt år. Man förväntar sig en positivt tillväxt för nationalekonomierna även i år och nästa år. I och med att den politiska och ekonomiska stabiliteten har ökat har även investerarnas intresse för Nordafrika ökat.

För att den höga arbetslösheten (ungdomsarbetslösheten 30 %) och fattigdomen i området skulle minska borde tillväxten ändå vara över fyra procent i tio års tid. Det här skulle i sin tur bidra till att stabiliteten ökade, vilket är en väsentlig faktor då det gäller att stärka medborgarnas och även företagens tillit samt utvecklingstron.

Den här positiva utvecklingen skuggas av den tillfälliga politiska instabiliteten, korruptionen och den ojämna inkomstutveckling i de nordafrikanska länderna. Därtill framskrider strukturreformerna långsamt och det ömsesidiga handelsutbytet i området är ringa.

Den ekonomiska tillväxten i Afrika söder om Sahara ökade med 2,6 procent i fjol enligt Världsbanken. Tillväxten förklaras till stor del av att priset på olja och metall steg i fjol. Därtill håller lantbruket på att återhämta sig efter de torra perioderna. Tillväxten förväntas fortsätta i ungefär samma storleksklass i år och nästa år. Skillnaderna mellan länderna är ändå påfallande stora.

De strukturella reformerna har inte framskridit på önskat sätt. Utan dem blir den ekonomiska tillväxten svag, särskilt den privata sektorns tillväxt. Det är väldigt viktigt att antalet arbetstillfällen höjs snabbt för den växande befolkningen. Det är också oroväckande att statsskuldens andel av nationalprodukten växer snabbt samt att fattigdomen är så utbredd. För att främja utvecklingen av ekonomin borde exporten diversifieras, infrastrukturen förbättras, strukturella reformer genomföras och den offentliga ekonomin effektiveras. Enligt Världsbanken är utbyggandet av elnäten Afrikas första prioritet. Då skulle det vara möjligt att få landsbygden och tillväxtcentra att mer aktivt delta i den ekonomiska tillväxten.

Finlands export till samtliga länder i Afrika uppgick i fjol till 1,3 miljarder euro och importen till 685 miljoner euro. Nordafrikas (6 länder) andel av den totala exporten var över hälften, dvs. 693 miljoner euro. Våra största exportländer i området är Egypten, Marocko och Algeriet. Av de enskilda länderna är exporten till Egypten störst i Afrika (354 miljoner euro). Andelen av exporten till Afrika söder om Sahara (53 länder) var totalt 609 miljoner och importen 618 miljoner euro. Där exporterar vi mest till Sydafrika, Tanzania, Nigeria och Ghana.

De här afrikanska länderna lönar det sig att överväga som investerings-, handels- och samarbetsobjekt

Sydafrika är den viktigaste handelspartnern för Finland i Afrika söder om Sahara. Landet är kontinentens mest utvecklade ekonomi och ett marknadsområde med 55 miljoner människor. Av Afrikas länder har Sydafrika också integrerats mest mångsidigt i världsekonomin. Det är det enda av Afrikas länder som hör till den s.k. BRICS-gruppen (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika). Sydafrikas infrastruktur är modern och finansieringssektorn är mycket bred. Om president Ramaphosa, som vann presidentvalet i vår, lyckas återställa det internationella förtroendet för landets ekonomi, är det möjligt att landet återfår sin snabba tillväxt.

Under den tidigare president Zumas och dennes vänners tid växten korruptionen till en oerhörd omfattning. Att stävja korruptionen och förbättra den politiska kulturen är den nya presidentens viktigaste uppgift. Vårt handelsutbyte uppgick i fjol till 411 miljoner euro.

Kenya är Östafrikas kommersiella centrum. Den kommersiella verksamhetsmiljön har utvecklats så att landet år 2017 steg upp till det tredje mest utvecklade afrikanska landet. Kenya satsar på utveckling av såväl den regionala som den internationella handeln. Kenyas starka ekonomiska tillväxt upplevde ett tillfälligt bakslag i fjol. De största faktorerna bakom detta var politisk instabilitet, torkan som plågade Östafrika samt inverkningarna av räntetaket som ställts för lånemarknaden på den privata sektorns upplåningsförmåga. Ändå hölls den ekonomiska tillväxten vid nästan fem procent. I år förväntas redan en tillväxt på sex procent.

Handeln mellan Finland och Kenya har förblivit relativt låg och i fjol uppgick den till 38 miljoner euro. Trots ett instabilt valår grundade nya finländska företag kontor i Nairobi.

Marocko är ett land som har stabil inrikespolitik, utvecklas dynamiskt och ständigt förbättrar miljön för affärsverksamhet. Dess läge mellan Europa och Afrika är strategiskt fördelaktigt. Afrikas mest betydande finanscenter, de stora internationella hamnarna och frihandelsområdena som ligger i landet har lockat många internationella storföretag och mindre företag till landet. I landet pågår omfattande infrastrukturprojekt och man fäster allt mer uppmärksamhet vid digitalisering och mobiltjänster. Hälsoteknologi, utbildning, utnyttjande av avfallshantering och utveckling av lantbrukssektorn är av avgörande betydelse. Vårt handelsutbyte uppgick i fjol till 200 miljoner euro.

Ambassadör Maria Serenius har tjänstgjort som ambassadör i Turkiet och Lettland och som generalkonsul i Los Angeles. Därtill har hon arbetat i Tokyo, Geneve, Kairo och Sri Lanka. I Finland har hon bland innehaft uppgiften som avdelningschef för Afrika och Mellanöstern. I dag är Serenius Senior Associate hos Prime Advisory Partners Oy (PAP). PAP samarbetar med Business Finlands BEAM-program. Serenius är också styrelsemedlem i stiftelsen för Finlands Mellanösterninstitut.

Det här är den andra artikeln i artikelserien "Nya vindar på de utvecklande marknaderna". Artikelserien lyfter fram handelspolitiska och handels- och utvecklingspolitiska synpunkter på utvecklande marknader samt hur dessa reflekteras i finländska företags verksamhet.

I samma serie har tidigare publicerats (på engelska):
Jaakko Laajava: KASTVINDAR I HANDELSPOLITIKEN – HUR KOMMER DET ATT GÅ FÖR DE UTVECKLANDE MARKNADERNA?

BEAM-programmet (på engelska)

Photo: Mirva Laakkonen