Den cirkulära ekonomin inom textilbranschen stärks – men först måste flaskhalsarna åtgärdas

Huhtamäki blev intresserad av cirkulär ekonomi redan som barn under recessionen på 1990-talet. Familjen gick på loppmarknader, där de köpte begagnade kläder och saker. Om en knapp på datorns tangentbord lossnade köpte man naturligtvis inte ett nytt, utan man reparerade den trasiga knappen.

– När cirkulär ekonomi berör en personligen blir man intresserad på ett helt nytt sätt. För en del kan ett uppvaknande också komma genom de egna barnen, som en EU-kollega berättade.

Huhtamäki syns, hörs och talar om cirkulär ekonomi överallt, för han är också EU-klimatambassadör. Europeiska kommissionen har flera ambassadörer, men Huhtamäki är den enda inom cirkulär ekonomi. I sin uppgift lyfter han fram fakta och möjligheter inom cirkulär ekonomi för den offentliga ekonomin, läroanstalter och företag.

Finland är en föregångare inom återvunna kläder och flaskretur

Finland ligger på andra plats i Europa när det gäller second hand-handel med kläder. Polen är ledande på marknaden. På andra områden inom cirkulär ekonomi hör vi däremot till de sämsta i Europa, tillsammans med Bulgarien. Medan man i Europa återvinner 12,5 procent, är andelen i Finland 5 procent.

Finland har ändå en framgångssaga inom återvinning: flaskreturen. Systemet men pant och returflaskor introducerades för ungefär 30 år sedan och har utvecklats under årens lopp, bland annat med ett PET-system. I dag är återvinningsgraden så hög som 90 procent.

– Här ligger vi i topp i världen. Systemet har utvecklats på ett långsiktigt sätt, och både samhället och medborgarna har inkluderats. Systemet stöds i Finland genom beskattningen, vi har automater och folk har lärt sig att ta med sig sina flaskor till butiken, sammanfattar Huhtamäki.

Attityderna till återvinning börjar vara granska bra. Unga är mer intresserade av cirkulär ekonomi än förr, och även de äldre generationerna förhåller sig allt mer positivt till saken.

– Det behövs ändå stöd från samhället, och det har varit fint att se att Business Finlands stöd för cirkulär ekonomi har mångdubblats.

Företagen är ändå försiktiga med att investera i cirkulär ekonomi, och samhällets strukturer stöder inte branschen. Enligt Huhtamäki skulle investeringarna öka om den ekonomiska politiken stödde cirkulär ekonomi. I nuläget måste man till exempel betala moms två gånger för återvunna kläder i Finland: både när de är nya och när de återvinns.

Klädåtervinning är bäst på nationell nivå

Kläderna har blivit allt billigare och mera kortlivade. Finländarna köper i genomsnitt 38 plagg per år och spenderar i genomsnitt 17,50 euro per plagg. Om vi köper kläder av högre kvalitet kostar de visserligen lite mer, men de håller också längre. Och när vi återvinner våra kvalitetsplagg blir det inkomster i nationalekonomin och handelsbalansen blir bättre.

Man måste också förstå skillnaderna mellan cirkulär ekonomi på internationell och lokal nivå. Om en tröja för tre euro flygs till exempel från Polen till Finland är det inte speciellt hållbar verksamhet när man jämför med en T-tröja från närregionen.

– När man tänker på de kläder som flygs in från världens alla hörn är siffrorna häpnadsväckande. Enligt tullens statistik har det till exempel flugits in två miljoner huvudbonader till Finland, för en befolkning på ungefär sex miljoner. Totalt skickas varje år 28 miljoner paket med krimskrams värda mindre än 150 euro från Kina till Finland.

Det sker också innovationer i handeln med återvunna kläder. Emmy Clothing största innovation och förändring av tänkandet under Huhtamäkis tid har till exempel varit ett pilotprojekt med begagnade kläder inom S-kedjan.

– Pilotprojektet genomfördes för tre år sedan på Sokos i Tammerfors. Kläderna sorterades enligt varumärke och datasystemen uppdaterades. Mottagandet var mycket positivt. Sedan dess har man utökat med försäljningsställen i Sokos-affärerna i Helsingfors och Åbo, berättar Huhtamäki.

Snedvridningar i tänkandet och tekniska hinder

Det finns ändå vissa utmaningar när det gäller återvinningen av begagnade kläder. 57 procent av alla fibrer i kläder är polyester, det vill säga plast. Om polyestern är blandad med bomull eller elastan kan kläderna inte processas. Materialet kan alltså inte återvinnas som textil.

Varje år produceras 100 miljarder klädesplagg i världen, varav en tredjedel blir osålda. Kläder kan också dö en social död, det vill säga bli kvar i garderoben när modet växlar.

– Det hemska slöseriet syns till exempel i Chile, där det finns textilberg som syns ända från rymden. Lyckligtvis finns det också ett växande antal aktörer inom modebranschen som tillverkar tidlösa och hållbara produkter, säger Huhtamäki.

Vi har också inbyggda utmaningar när det gäller fostran. Finländska barn har i genomsnitt 238 leksaker, som de fått som gåvor eller som belöningar för att de varit snälla och allt möjligt. Vissa leksaker är eldrivna, så att de till exempel kan få en slickepinne att snurra.

– Vi kan fråga oss varför vi lär våra barn att man ska ha ett enormt överflöd av saker, vad barn behöver elektricitet till och varför vi använder våra knappa naturresurser och mineraler så slösaktigt.

Det finns också utrymme för förändring i attityderna: många vill inte köpa begagnade sängkläder, men på hotell duger det med använda tvättade lakan.

Timingen är väldigt viktig inom återvinning. Varje år i augusti flyttar till exempel 20 000 studerande till nya hem i Helsingfors och köper begagnade saker. Marknaden kan inte svara på utbudet, när den inte har tagit till sig ett tänkande som baserar sig på säsonger och en årsklocka.

Miljarder kan bli kvar i Finland tack vare cirkulär ekonomi inom klädbranschen

Om vi vill främja cirkulär ekonomi och göra den till affärsverksamhet behövs förändringar i beteendet och marknadens strukturer, samt långsiktighet. Vi befinner oss fortfarande i ett tidigt skede av den cirkulära ekonomin och omställningen kan ta decennier.

Man har inte gjort någon ekonomisk utvärdering i Finland, men i England har man gjort det. Den lokala statistikcentralen och Barclay’s Payments har i en undersökning år 2022 kommit fram till att second hand-handeln har gett nästan 50 000 arbetstillfällen och 7 miljarder pund i mervärde.

I den finländska ekonomin motsvar det nästan 5 000 arbetstillfällen och 600–700 miljoner i ekonomiskt mervärde.

– Second hand-verksamhet skapar ekonomiskt välstånd och cirkulär ekonomi, vilket tyvärr inte syns i statistiken eller i bruttonationalprodukten. I pengar betyder detta en avkastning på ungefär en miljard euro av handeln med begagnade saker, det vill säga 0,3 procent av BNP.

Genom cirkulär ekonomi inom klädbranschen kan man ersätta import, så att flera miljarder euro blir kvar i Finland. Även arbete inom cirkulär ekonomi bör enligt Huhtamäki främjas, eftersom det ger arbete, moms och samfundsskatt. Vi har till exempel inte hushållsavdrag för reparation av möbler, men man kan få avdraget för tjänster för att montera nya möbler. I Finland råder det också brist på yrkesfolk som kan reparera produkter.

– I Sverige har man redan kommit längre, för där har momsen för reparationstjänster redan halverats, påminner Huhtamäki.

Företagen bör blicka långt in i framtiden

Det finns en efterfrågan på affärsverksamhet inom cirkulär ekonomi, eftersom naturresurserna minskar och logistikkostnaderna ökar. Produktvolymerna kommer att minska och deras livstid kommer att förlängas.

I framtiden kommer köpkraften för cirkulär ekonomi att öka, när generation Z (födda 1997–2012) blir mer välbärgade. Redan nu har antalet klädföretagare ökat betydligt både på nätet och i fysiska butiker.

– Om vi ser på världen 10–20 år framåt har affärsverksamhet inom återvinning en konkurrensfördel som jag hoppas att våra företag kommer att se. Man måste alltså följa med förändringarna i världen och positionera sin verksamhet enligt det. Att bara stirra sig blind på nästa kvartal räcker inte, tipsar Huhtamäki.

Flaskhalsar i den cirkulära ekonomin skadar konsumentvarumärken

Den cirkulära ekonomins andel av all innovationsverksamhet som finansierades av Business Finland 2023–2024 var cirka 15 procent. Under dessa år har finansiering på mer än 200 miljoner euro beviljats till lösningar för cirkulär ekonomi. Konsumentvarumärken stod för endast några få procent av detta.

– Det här är en uppenbar flaskhals, kommenterar Anne Rahikainen, expert på konsumentaffärsverksamhet vid Business Finland. EU-lagstiftningen förpliktar företagen att förnya sig på ett hållbart sätt, så det handlar inte bara om vilja. Vi finansierar utveckling av tjänster och lösningar för cirkulär ekonomi som stöder en hållbar utveckling inom konsumentaffärsverksamheten, och även tekniska lösningar. En förordning om ett digitalt produktpass träder i kraft 2027. Med hjälp av det kan företag ge köparen information om råvarans ursprung, miljöeffekter, livscykeln och återvinning av slutprodukten.

Vill du vara med och utveckla lösningar för cirkulär ekonomi?

Om ditt företag har en kontaktperson på Business Finland, diskutera saken med dem eller börja din resa genom att logga in på My Business Finland-tjänsten, som erbjuder de mest lämpliga tillväxt- och internationaliseringstjänsterna för ditt företag på ett och samma ställe.

Logga in på My Business Finland-tjänsten