Vågar våra beslutsfattare bryta skuldspiralen och skapa ekonomisk tillväxt?

Business Finland har tillsammans med sina intressenter och en bred internationell expertgrupp identifierat fem av de mest betydande möjligheterna till hållbar tillväxt i framtiden som finländska företag och forskningsinstitut bör ta vara på.

Vår vision är att det under det kommande decenniet kommer att uppstå en betydande ny affärsverksamhet i Finland som fokuserar på produktivitetsklivet, på kolneutrala och hållbara energilösningar som görs med hjälp av digitaliseringen, på övergripande hälsa och välfärd, på noll avfall och cirkulär ekonomi samt på delaktiggörande av immersiva upplevelser.

Genom att ta vara på de möjligheter som stimulerar tillväxten kan vi tillsammans göra Finland och de företag som är verksamma i Finland internationellt mer konkurrenskraftiga.

Vi vill inverka på att det från omvälvningarna som skakar världen och de tillväxtmöjligheter som uppstår från dessa öppnas betydande affärsverksamhet på exportmarknaderna för de finländska företagen.

Genom att ta vara på de möjligheter som stimulerar tillväxten kan vi tillsammans göra Finland och de företag som är verksamma i Finland internationellt mer konkurrenskraftiga och öka vårt lands attraktionskraft bland internationella experter och företag som funderar på investeringar.

Tillsammans med Sverige, Danmark, Nederländerna och Belgien hör Finland till EU:s ledande innovationsländer. Vi har spetskompetens som uppstår inom forskningen, samarbetet mellan företag och nätverket av företag. Om vi tittar på antalet anställda inom forskning och utveckling är Finland jämfört med andra länder i förhållande till sin storlek en stormakt inom teknologin.

Det som oroar mig är den fortsatta försämringen av vår ställning. Forskningens och utvecklingens betydelse inom förbättringen av den totala produktiviteten har stannat upp och den totala produktivitetstillväxten har stannat upp. Efter år 2007 ser produktivitetsutvecklingen i Finland närmast ut som hjärtkurvan hos en döende man.

Finland behöver ännu djärvare forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Genom att skapa mervärde verkar vi bland toppländerna, och halkar inte ner till att vara underleverantör åt de framgångsrika länderna..

Det är sant att det finns risker i att utveckla nytt och kommersialisera en produkt. Utan risktagande skapas inga nya innovationer och framgångar på den internationella marknaden. Business Finland delar dock risken med företagen. Hos oss delar vi visserligen företagens risk med den offentliga sektorn i mindre utsträckning än i våra konkurrentländer.

Utvecklingen av stora nya innovationer tar upp till ett decennium eller längre. För att företagen ska kunna åta sig betydande investeringar i forskning, utveckling och innovation måste de vara säkra på en förutsägbar utveckling av finansierings- och verksamhetsmiljön.

Här går saker och ting åt rätt håll. Finansieringslagen som den parlamentariska arbetsgruppen för FoUI föreslagit med sikte på att öka finansieringen av forskning och utveckling till 4 procent av bruttonationalprodukten fram till 2030avancerar. Lagen bör snabbt träda i kraft, eftersom den skapar förutsägbarhet för företagen.

Vi behöver inte bara FoUI-åtgärder, utan även aktörer. Tillväxten begränsas av den allvarliga brist på kompetens som plågar oss. Problemet är alarmerande inom olika branscher i hela Europa. Konkurrensen om kompetenser mellan länderna ökar och vi måste jobba för Finlands attraktionskraft. Vi behöver inte bara kompetenser utan också djärva tänkesätt.    

Vi behöver tre procent av de människor som förbundit sig till att realisera sina djärvaste drömmar till Finland.  De har alla en sak gemensamt – en benhård vilja att vara innovativa.

Särskilt ett litet land som Finland behöver människor som tänker och drömmer stort. Människor med vision och passion och förmåga att se lösningen på problemet. Människor med förmåga att investera i forskning, utveckling och innovation för att uppnå en högre ekonomisk tillväxt.

En ekonomisk tillväxt uppkommer genom en djärv förnyelse av näringarna så att företagen har inspirerande lösningar att erbjuda på den internationella marknaden. Lösningar som slutanvändaren på andra sidan jorden är villig att betala för.

Men saknar vi alltså mod eller ambition? Alltför många finländska företag nöjer sig med att bara göra små förbättringar på befintliga lösningar. I den internationella konkurrensen räcker det inte.

En internationell jämförelse påvisar att den bästa fjärdedelen av företagen avsätter 48 procent av sina FoUI-insatser globalt på nya eller för företaget nya innovationer. Finländska företag satsar bara 14 procent på nya möjligheter och 56 procent på utveckling av befintliga produkter.

I en förändrad situation finns det inte bara många hot, utan också många möjligheter. Klimatförändringen och strävan efter lösningar med låga emissioner har skapat en global efterfrågan på smart rörlighet, logistik och hållbara batterilösningar och tjänster. Att rädda världen är nämligen en bra affär.

Finländska företag satsar bara 14 procent på nya möjligheter och 56 procent på utveckling av befintliga produkter. 

Finlands ekonomi växer inte genom att spara utan genom att öka produktiviteten, därför måste skuldsättningen stoppas.

För att den finländska ekonomin ska ha förutsättningar att växa måste man se till att finländska företag är i goda positioner på världsmarknaden som befinner sig i en brytning.

Business Finland öppnar dörrar för finländska företag runt om i världen. Dörrar som alltför ofta skulle förbli stängda för företagen utan starkt bakgrundsjobb och de rätta kontakterna.

Vår exportfrämjande organisation uppmärksammar marknadsmöjligheterna och hittar finländska aktörer för dessa. Som en liten nationalekonomi måste Finland göra väl genomtänkta val för att klara sig i den globala konkurrensen. Vi måste aktivt påverka i den riktning vi vill gå i stället för att vänta på att förändringarna ska genomföras.

Vi lever i en utmanande tid, men samtidigt måste vi komma ihåg att historiens många stora innovationer har uppstått under allvarliga ekonomiska kriser. 

Texten publicerades ursprungligen på svenska på Hufvudstadsbladets hemsida 27.11.2022.